Nu har Loui bott hos oss i 4 månader, hela 4 månader. Det känns som en lång tid men man glömmer snabbt bort hur liten han egentligen är. Det är svårt att hitta rätt nivå för träning med en valp och hur mycket krav man kan ställa. Loui är en fantastisk liten kille som är väldigt lyhörd och följsam. Han är ingen speciellt galen valp som ska bita upp vårt hem utan väldigt duktig på att ta det lugnt och finner sig i att leka med sina leksaker eller det bästa, bita på vedpinnar. Han är väldigt enkel att träna och håller fokus mycket längre än vad jag någonsin kunde tro som 6 månader gammal. Han är mattes lilla kille och hakar alltid på allt jag gör och vill gärna vara nära och gosa.

Men alla hundar är individer och vi alla kommer ha saker vi behöver träna på. Loui är osäker kring andra hundar och agerar som han tror är bäst, att försöka skälla ut dom så de försvinner. Det är något vi tränar på dagligen men där tycker jag det är svårt att veta hur höga krav jag kan ställa. Jag jobbar med skvallerträning vilket funkar hyfsat bra för Loui, om inte den andra hunden är för nära och känslorna tar över. För det är just det, känslor. Våra hundar har ju dem också. Vi kommer kämpa vidare på hans hundmöten och hoppas nå fram till att han ska tycka det är värt att istället hänga med matte och låta mig ta hand om situationen. Men en sådan uppgift är svår att få till ibland, när dessa känslor i en så liten kropp blir alldeles för stora...